Emelies reflektion över auskultationen

Jag befann mig på en liten skola i centrala Karlstad i årskurs 2, där det fanns cirka 28 elever i klassen. Jag har inga tidigare erfarenheter med att jobba inom skolans verksamhet så jag var väldigt förväntansfull över dessa 3 dagar vi skulle observera. Jag fick väldigt gott bemötande av både lärare och elever vilket gjorde min vistelse bra/rolig.

Det första jag såg när jag kom in i klassrummet var placeringen med borden. De var uppdelade i 4–5 olika grupper alltså att eleverna satt tillsammans som en ”grupp”. Läraren brukar lotta om platser så att eleverna får variera vilka de sitter och jobbar tillsammans med just eftersom man ska kunna arbeta med alla. I den här klassen var det viktigt att ingen fick ha en ”bästis” utan här skulle alla vara kompis med alla. Rummet var organiserat med mycket lådor och eleverna verkade ha koll på vart allt låg.

Klassen var väldigt lugn och det hände inte speciellt mycket under lektionerna, alltså inte mycket intriger mellan eleverna. Jag tror att klassläraren hade fått respekt från eleverna och läraren hade respekt för dem. Ett exempel var att läraren råkade tappa en låda som var full med lite olika saker, det mesta hamnade på golvet, 3–5 elever reser sig direkt från sin plats för att hjälpa läraren att plocka upp grejerna (utan att läraren sagt till). Det tyckte jag var väldigt kul att se.

När läraren lämnade klassrummet för en kort stund så satt eleverna fortfarande kvar på sina platser och arbetade med det som de skulle göra.

Lärarens relation med eleverna upplevde jag som väldigt bra. Läraren visade respekt och även eleverna. Läraren jobbade mycket med beröm och var lugn i sin undervisning och detta kopplade jag ihop med behaviorismen och det som kallas modellinlärning. Det är en observationsinlärning, vi observerar andras sätt att agera i en situation, analyserar personens beteende och tar efter dem om de verkar fördelaktiga. Eftersom läraren var lugn i sin undervisningen så smittades även det av sig på eleverna, de vill efterlikna någon de ser upp till och i detta fall var det läraren.

Eleverna var uppdelade i halvklasser och läraren ansåg att ena delen av klassen var stökigare än den andra och sade även att det var konstigt att det var uppdelat på det sättet. Man kunde även se att eleverna befann sig på olika nivåer under undervisningen. Detta kan man koppla till det sociokulturella perspektivet, där man nämner att eleverna befinner sig i olika utvecklingszoner där utmaningen för läraren blir att ge eleverna rätt undervisning så att eleverna kan utvecklas och ta nästa steg i deras utveckling.

Under mattelektionen var läraren tydlig med att det inte var någon tävling om vem som blev klar först utan det viktigaste var att man inte hade bråttom, man ska ta det lugnt och koncentrerar sig på uppgiften.

Upplevde ni också att eleverna hade respekt för läraren och vice versa under er observation?